Mitt liv var förutbestämt. Ja, det hade det faktiskt varit enda sedan jag föddes. Med en mamma till chef för Englands största mode magazin, AFRODITE (döpt efter mig), och med en pappa till rik affärsman vore det en underdrift att säga att jag föddes med silversked i mun. Snarare guldsked. Som deras enda barn skämdes jag bort så mycket att det blev näst intill vidrigt i "vanligt" folks ögon. Men självklart umgicks inte mina föräldrar med det vanliga folket. De umgicks såklart med överklass människorna som var minst lika rika som de själva. Som barn fick jag allt jag pekade på. Nog kunde man allt tycka att jag hade allt ett barn kunde önska, men med föräldrar som flög hit och dit på sina enskilda uppdrag, ut i världen där de tycktes behövas mer än hemma, så blev jag ett väldigt ensamt barn. Men då hade jag såklart min kära nanny, ms Perkey. Åren gick och jag växte upp bakom murar utan att riktigt förstå att världen utanför var så mycket annorlundare än den jag själv fått uppleva. Men allt det skulle förändras. När jag bara var nio år störtade Flight 84 i Washington, planet min mamma befunnit sig på. Inget blev sig likt efter det.